Det mesta som skrivs om arbetsrelaterad stress handlar om vad du som individ kan göra: andas, sätta gränser, prioritera bättre. Det är sällan fel, men det är inte där ansvaret ligger. I svensk arbetsmiljörätt är obalans mellan krav och resurser ett arbetsgivaransvar.
Vad som menas med krav och resurser
Arbetsmiljöverket beskriver kärnan enkelt: det ska vara tydligt vad som förväntas av arbetstagarna, och det ska vara balans mellan krav och resurser.1
Den organisatoriska arbetsmiljön är resultatet av hur arbetet ordnas, styrs, kommuniceras och hur beslut fattas. Den sociala arbetsmiljön är hur vi samspelar med och påverkas av personerna omkring oss, till exempel medarbetare och chefer — och dit räknas även digitala forum som mejl, sms och chatt.3
Att mejl och chatt uttryckligen räknas in är värt att notera. Tillgänglighet utanför arbetstid är inte en privatsak mellan dig och din telefon.
Reglerna bytte nummer 2025
Här har nästan hela svenska webben inte hunnit med.
Arbetsmiljöverkets regelverk fick en ny struktur som trädde i kraft 1 januari 2025.2 Reglerna om organisatorisk och social arbetsmiljö — det som i tio år kallats OSA-föreskrifterna och betecknades AFS 2015:4 — finns nu i AFS 2023:2, kapitel 2.3
Innehållet är i sak detsamma: föreskrifterna reglerar arbetsbelastning, arbetstid och kränkande särbehandling. Men hänvisar någon till AFS 2015:4 i dag, i en policy eller en utbildning, så är hänvisningen inaktuell.
Vad arbetsgivaren ska göra
Arbetsmiljöverket formulerar skyldigheten så här: arbetsgivaren behöver inom ramen för sitt arbetsmiljöarbete undersöka och åtgärda risker kopplade till arbetsbelastning, och motverka att arbetsbelastning leder till sjukdomar och olyckor. Det är viktigt att identifiera orsakerna bakom arbetsbelastningen för att åtgärderna ska ha effekt.2
Exempel på åtgärder som lyfts fram för att förebygga ohälsosam arbetsbelastning:2
- Minska arbetsmängden
- Ändra prioriteringsordning
- Variera arbetsuppgifterna
- Ge möjligheter till återhämtning
- Tillämpa andra arbetssätt
- Öka bemanningen
- Tillföra kunskaper
Lägg märke till vad som inte står i den listan. Ingen av åtgärderna är något du kan genomföra själv. De handlar om hur arbetet är organiserat.
Varför det ändå ofta fastnar
Institutet för stressmedicin har på uppdrag av Arbetsmiljöverket undersökt just vilka hinder som finns för att genomföra verksamma åtgärder mot obalans mellan krav och resurser.4 Bakgrunden var utvärderingar som visade att ett ökat fokus på organisationsnivå snarare än individnivå uppskattas, men att det fanns utmaningar med att tillämpa föreskriften i praktiken.4
Ett återkommande problem är att den närmaste chefen lyfts fram som central i föreskrifterna, men sällan kan besluta om mer resurser. Arbetsmiljöverket är också uttryckliga med att frågor som rör åtgärder kan behöva hanteras på en annan nivå eller i en annan del av organisationen än den där den ohälsosamma arbetsbelastningen uppmärksammats.2
Det är användbart att veta innan ett samtal med chefen. Om hen inte löser det behöver det inte betyda ovilja — det kan betyda fel nivå.
Vad du kan göra
Beskriv obalansen, inte känslan. Inte "jag är stressad" utan "de här sex uppgifterna ryms inte på den här tiden, vilken ska bort". Det flyttar samtalet från din uthållighet till arbetets organisation, vilket är där föreskrifterna placerar frågan.
Be om prioritering skriftligt. Får du ingen, har du dokumenterat att du bett om den.
Ta hjälp av skyddsombudet. Kommer ni ingenstans kan skyddsombudet lyfta frågan formellt till arbetsgivaren, och vid utebliven åtgärd vidare till Arbetsmiljöverket via en så kallad 6:6a-anmälan.
Sök vård om kroppen redan signalerar. Arbetsmiljöfrågan och hälsofrågan löses parallellt, inte i tur och ordning. Ring 1177 om du vill rådgöra, eller kontakta vårdcentralen. Har din arbetsgivare företagshälsovård kan den arbeta med bägge delarna samtidigt.