Sjukskrivning i Sverige är en process med fasta tidsgränser och tre olika beslutsfattare. Den som är sjukskriven för stress hamnar ofta i den processen just när koncentrationen är som sämst. Därför är den här sidan skriven som en tidslinje snarare än som en förklaring.
Vem beslutar om vad
Det här är den vanligaste källan till missförstånd, så det är värt att ta först.
| Aktör | Beslutar om |
|---|---|
| Läkaren | Bedömer och beskriver hur ditt tillstånd påverkar arbetsförmågan |
| Arbetsgivaren | Sjuklön de första 14 dagarna, anpassningar och plan för återgång |
| Försäkringskassan | Sjukpenning från dag 15, och samordning av rehabilitering |
Läkaren sjukskriver dig alltså inte i betydelsen att någon ersättning beviljas. Försäkringskassan är uttrycklig med att läkarintyget är ett underlag och inte automatiskt ger rätt till sjuklön eller sjukpenning — det beskriver vilka uppgifter du inte klarar av att utföra på grund av sjukdom.2
Dag 1–14: sjuklön från arbetsgivaren
Sjukanmäl dig till arbetsgivaren första dagen du inte kan arbeta.2 Arbetsgivaren betalar sedan sjuklön i 14 kalenderdagar och gör ett karensavdrag från den.2
Karensavdraget är alltid 20 procent av sjuklönen under en genomsnittlig arbetsvecka. Det spelar ingen roll när på dagen du sjukanmäler dig eller hur många timmar du skulle ha arbetat — avdraget blir detsamma. Har du kollektivavtal kan det påverka avdraget.3
Arbetsgivaren ska be om ett läkarintyg efter sju dagar.2
Dag 15: sjukpenning från Försäkringskassan
Är du sjuk längre än 14 dagar ska du själv ansöka om sjukpenning hos Försäkringskassan.2
Arbetsgivaren måste först göra en sjukanmälan till Försäkringskassan — helst redan dag 15, senast dag 21. Utan den anmälan kan du inte ansöka.2 Det är värt att kontrollera att den faktiskt är gjord, eftersom din ansökan annars fastnar.
Egenföretagare har en särskild situation: Försäkringskassan bedömer arbetsförmågan i förhållande till de vanliga arbetsuppgifterna till och med dag 180, och därefter på samma sätt som för anställda.1
Dag 30: plan för återgång i arbete
Om du väntas vara sjukskriven i minst 60 dagar är arbetsgivaren skyldig att ta fram en plan för återgång i arbete. Den ska finnas senast dag 30 i sjukperioden.4
Skyldigheten infördes 1 juli 2018 och gäller arbetstagare som varit frånvarande i 30 dagar och som kan antas vara borta mer än 60 dagar. Planen ska tas fram i samråd med dig och vara utformad så att den verkligen stödjer anpassnings- och rehabiliteringsarbetet, och så att den är lätt att följa upp.5
Du har samtidigt en egen skyldighet: att lämna de upplysningar som behövs för att klarlägga behovet av rehabilitering, ta egna initiativ efter bästa förmåga och medverka i processen.5
Hur långtgående arbetsgivarens ansvar är bedöms från fall till fall — normalt kan man kräva större insatser av en större arbetsgivare än av en liten. Ansvaret är inte begränsat till återgång inom den nuvarande tjänsten, utan omfattar även möjligheten att omplacera till andra arbetsuppgifter.5
90, 180 och 365 dagar
Det här är rehabiliteringskedjan, och den är den enskilt viktigaste saken att förstå. Din arbetsförmåga bedöms mot allt bredare krav ju längre sjukskrivningen pågår.1
| Period | Din arbetsförmåga bedöms mot |
|---|---|
| Dag 1–90 | Ditt vanliga arbete, eller ett annat tillfälligt arbete hos din arbetsgivare |
| Dag 91–180 | Allt arbete hos din arbetsgivare |
| Från dag 181 | Normalt förekommande arbete på hela arbetsmarknaden |
Efter 90 dagar har du alltså bara rätt till sjukpenning om du inte kan utföra något arbete alls hos din arbetsgivare. Efter 180 dagar gäller rätten om du inte kan utföra något arbete på den vanliga arbetsmarknaden.1
Vid 90-dagarsgränsen ska Försäkringskassan ta reda på om arbetsgivaren kan erbjuda andra arbetsuppgifter eller ett arbete med anpassningar. Det är arbetsgivaren som undersöker vilka anpassningar som är möjliga.7
Undantagen vid 180 dagar är viktiga att känna till. Arbetsförmågan kan fortsätta bedömas mot arbete hos din arbetsgivare om det är troligt att du kan gå tillbaka dit med samma arbetstid innan det gått ett år sedan du blev sjukskriven, eller om det finns särskilda skäl som talar för återgång senast dag 550.1 Riksrevisionen har granskat hur Försäkringskassan tillämpar det här undantaget i en rapport från 2024.6
Vad som är särskilt vid stress
Tre saker skiljer stressrelaterad sjukskrivning från en bruten arm, och de är värda att planera för.
Förloppet är svårt att förutsäga. Bedömningen av om frånvaron blir längre än 60 dagar ska göras tidigt, men vid utmattning vet varken du eller läkaren hur lång tid det tar. Det gör att planen för återgång ofta behöver revideras — vilket den också får.
Kognitiva besvär gör processen tyngre. Ansökningar, blanketter och tidsgränser är precis det som fungerar sämst när koncentrationen och minnet är påverkade. Be någon i din närhet hjälpa dig hålla ordning på datumen, eller sätt påminnelser för dag 15 och dag 30.
Arbetsplatsen är ofta en del av orsaken. Vid en fysisk skada handlar återgången om funktion. Vid arbetsrelaterad stress handlar den också om vad du ska återvända till. Det gör dialogen om anpassningar mer avgörande än vanligt — och det är den dialogen planen för återgång faktiskt är till för.