Vad utmattningssyndrom är
Utmattningssyndrom uppkommer efter en långvarig stressbelastning utan tillräcklig återhämtning, och kännetecknas av påtaglig energibrist. Sömnstörning samt koncentrations- och minnessvårigheter är vanligt.2 Enligt 1177 innebär tillståndet flera olika kroppsliga och psykiska besvär som beror på långvarig stress eller hög psykisk belastning.1
Diagnosen accepterades av Socialstyrelsen 2005 och fick klassifikationskoden F43.8A i den svenska versionen av ICD-10.2 För att få diagnosen krävs enligt 1177 att en person levt med hög stress under minst ett halvår, och att stressen gett symptom i minst två veckor.5
Det är värt att skilja på två ord som ofta blandas ihop. Utbrändhet är ursprungligen en term för en psykologisk reaktion på negativa händelser i arbetslivet — det är ingen medicinsk diagnos. Utmattningssyndrom är det.2
Belastningen behöver inte komma från jobbet. Exempel som lyfts fram är höga krav på arbetet i kombination med små möjligheter att påverka situationen, mobbning och kränkande särbehandling, samt påfrestningar i privatlivet som en separation eller ansträngd ekonomi.5
Trötthet eller utmattning
Den mest användbara skillnaden handlar inte om hur trött man känner sig, utan om vad vila gör åt saken.
| Vanlig trötthet | Utmattningssyndrom | |
|---|---|---|
| Efter vila | Släpper efter en helg eller några nätter | Går inte att vila bort |
| Tankeförmåga | Opåverkad | Minne och koncentration fungerar sämre |
| Varaktighet | Dagar till veckor | Månader, ofta längre |
| Kroppsliga besvär | Enstaka | Flera samtidigt, till exempel huvudvärk och tryck över bröstet |
Bland de symptom som beskrivs finns trötthet som inte går att vila bort, nedstämdhet, koncentrationssvårigheter, hjärtklappning, yrsel och ljudkänslighet.5
Förloppet
Besvären förekommer vid all typ av stressbelastning, men vid utmattningssyndrom har de blivit allt svårare och mer konstanta ju längre tid som gått. Tröttheten blir alltmer överskuggande, tills man till slut når en gräns där man inte fungerar längre — först då uppfylls kriterierna för diagnosen.2
Det innebär i praktiken tre skeden:
Upptrappningen
Månader eller år av stigande belastning. Sömnen blir sämre, irritationen kortare, och många kompenserar genom att arbeta mer. I efterhand beskriver de flesta att de visste — men inte stannade.
Sammanbrottet
Det som i vardagsspråk kallas att gå in i väggen. Ofta plötsligt: man klarar helt enkelt inte att gå till jobbet. Kroppsliga symptom dominerar och tankeförmågan faller märkbart.
Återhämtningen
Långsam och ojämn. 1177 skriver att man kan återhämta sig med stöd och behandling, men att man kan vara mer känslig för stress en tid efteråt — och att återhämtningen för vissa tar lång tid.1
Diagnosen försvinner 2028
Det här är den största förändringen på området, och den har ännu inte hunnit slå igenom i särskilt mycket av det som finns skrivet på svenska.
Socialstyrelsen bekräftar att ingen kod för utmattningssyndrom i nuläget planeras i den svenska översättningen av ICD-11, och att den svenska versionen kommer att överensstämma med WHO:s internationella klassifikation.3 Den specifika svenska diagnoskoden tas bort till 2028, när ICD-11 införs.5
Anledningen är inte ett svenskt beslut om tillståndet i sig. WHO tillåter inte längre nationsspecifika tillägg i det internationella systemet, och Sverige är det enda land i världen som använder diagnosen.4
Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram kunskapsstöd inom området stress- och utmattningsrelaterade tillstånd, i huvudsak riktat till primärvården, samt försäkringsmedicinska beslutsstöd. Uppdraget ska slutredovisas senast den 29 oktober 2027.4
Vad det betyder för dig: tillståndet försvinner inte, och Socialstyrelsen har uttryckt att de som har diagnosen inte behöver oroa sig för att inte få den vård och behandling de har rätt till.5 Det som ändras är hur besvären klassificeras i journalsystemen.
När du bör söka vård
Kontakta en vårdcentral om du tror att du har eller håller på att få utmattningssyndrom. Har du ett arbete kan företagshälsovården hjälpa till — prata med din arbetsgivare om vilka möjligheter som finns. Studerar du kan du kontakta elevhälsan eller studenthälsan. Ring 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning, så kan du få hjälp att bedöma symptom eller hjälp med var du kan söka vård.1
1177 lyfter särskilt fram att det är bra att söka hjälp tidigt vid besvär man tror beror på stress — då kan man ofta undvika att bli allvarligt sjuk, och ju tidigare man får stöd desto snabbare brukar det gå att bli bra igen.1