Det här är sajtens mest omtvistade sida, och därför den ärligaste. Kortisol säljs som nyckeln till stress: mät det, sänk det, balansera det. Underlaget säger något annat — och det underlaget kommer till stor del från svensk forskning.
Vad kortisol gör
När vi utsätts för påfrestningar aktiveras flera stressystem, och ett av dem är hypotalamus-hypofys-binjurebark-axeln — HPA-axeln — med kortisol som sin slutprodukt.1 Kortisol frisätts från binjuren tillsammans med adrenalin och noradrenalin, och ser till att puls och blodtryck höjs och att musklerna och hjärnan får energi.7
Kortisol mobiliserar alltså den energi vi behöver för att övervinna det som stressar oss.4 Så långt är bilden okontroversiell.
Nivåerna varierar dessutom kraftigt över dygnet. De är som lägst omkring midnatt, ökar under natten, stiger kraftigt i samband med att man vaknar, och sjunker sedan successivt under dagen — med mindre ökningar vid måltider och fysisk aktivitet.2
Teorin som säljs som fakta
Här börjar problemet.
En vanlig hypotes är att kortisolnivåerna först ökar vid stressbelastning och sedermera sjunker under det normala efter lång tids exponering.1 Det är den teorin som ligger bakom uttryck som utbrända binjurer, och bakom de tester som säljs för att mäta hur långt gången din stress är.
Det är en rimlig hypotes. Den är bara inte bekräftad.
Studier kring HPA-axelns funktion vid stressrelaterad utmattning har varit motsägelsefulla, och de flesta har undersökt relativt friska personer som rapporterat vissa symptom — inte patienter med en diagnostiserad sjukdom. Dessutom är det ont om studier som följt patienter under längre tid.1
Vad forskningen faktiskt visade
Institutet för stressmedicin i Göteborg gjorde de studier som saknades, på riktiga patienter och i tillräcklig skala.
| Studie | Deltagare | Resultat |
|---|---|---|
| Morgonstegring (CAR) | 162 patienter, 79 friska | Ingen förändrad utsöndring vid uppvaknandet |
| Dygnsvariation i saliv | 122 patienter, 98 friska | Ingen förändrad dygnsvariation |
| Akut stresstest | Patienter och kontroller | Ingen skillnad för gruppen som helhet |
Patienter med utmattningssyndrom uppvisar inte en förändrad utsöndring av kortisol när de vaknar på morgonen.1 Och långvarig stressbelastning verkar inte avspeglas i en förändrad dygnsvariation i salivkortisolnivåer hos patienter med stressrelaterad utmattning.2
Kunskapsöversikten drar samma slutsats bredare: trots att det finns många studier på HPA-axelns funktion vid burnout och utmattningssyndrom kan man inte dra slutsatsen att det finns några tydliga effekter på frisättningen av detta stresshormon.3
Ett undantag värt att nämna
Bilden är inte helt entydig, och det ska sägas.
I ett akut stresstest ökade kortisolnivåerna markant hos både patienter och kontroller, och det fanns ingen signifikant skillnad mellan grupperna som helhet. Men patienter som rapporterade svårare utmattningssymptom hade lägre salivkortisolsvar än kontrollerna.4 Några studier visar också att HPA-axeln inte reagerar lika snabbt eller lika kraftigt i en akut stressituation hos patienter med utmattningssyndrom, även om fler studier behövs för att bekräfta det.3
Det som möjligen finns är alltså en effekt hos en mindre grupp med svåra symptom, vid akut belastning. Det är något helt annat än en mätbar kurva som beskriver hur utbränd du är.
Om kortisolprov som stresstest
Institutet för stressmedicin är rakt på sak. Det förekommer att kortisol mäts i diagnostiskt syfte, men eftersom studierna inte gett någon klar bild av huruvida kortisolnivåerna är förhöjda, oförändrade eller sänkta hos patienter med utmattningssyndrom kan värdet av sådana mätningar ifrågasättas.1
Och tydligare än så: den sortens basala mätningar av salivkortisol verkar inte lämpliga som biomarkörer för stressrelaterade tillstånd, eller som en hjälp för att bedöma effekterna av kronisk stress i klinisk praxis.2
Om "binjureutmattning"
Begreppet dyker upp i nästan varje sökning om kortisol och trötthet. Det är värt att veta var det står.
En systematisk översikt publicerad 2016 gick igenom forskningsläget och kom fram till att det inte finns något stöd för att adrenal fatigue är ett verkligt medicinskt tillstånd. Begreppet är dessutom inte erkänt av någon endokrinologisk sammanslutning, som menar att det saknas hårda belägg för att tillståndet existerar.5
Frågan är inte ny i Sverige heller. Redan 2011 publicerade Läkartidningen en debattartikel som kritiskt granskade ett laboratorieföretags marknadsföring av salivkortisolanalys. Kritiken var att företaget profiterade på människor med stor trötthet, förespeglade en fiktiv diagnos och rekommenderade behandlingar för tusentals kronor hos alternativterapeuter eller läkare utan specialistkunskap om hormonella sjukdomar.6
Vad det här inte betyder
Att kortisolteorin inte håller betyder inte att stress är ofarligt eller inbillat.
Det betyder att den biologiska mekanismen är mer komplicerad än en enskild hormonkurva, och att vi ännu inte har något blodprov som fångar långvarig stress. Det som är väl belagt — att belastning utan återhämtning slår mot sömn, koncentration och hälsa — står kvar oberört. Se när blir stress farligt och symptom på stress.
Bedömningen görs fortfarande utifrån symptom, förlopp och funktion. Det låter mindre exakt än ett provsvar, men det är i dag den metod som faktiskt fungerar — och den görs på vårdcentralen, kostnadsfritt inom högkostnadsskyddet.