Hela stressbegreppet vilar på två nervsystem som fungerar som gas och broms. Förstår man den uppdelningen blir resten av området begripligt — inklusive varför andningsövningar faktiskt gör något, och varför magen krånglar under pressade perioder.
Systemet du inte kan viljestyra
Kroppens inre organ styrs av det autonoma nervsystemet. Hjärtslag, andning och matsmältning är några av de funktioner det kontrollerar, och som behöver justeras när vi till exempel springer, äter eller vilar.2
Det autonoma systemet är uppdelat i två delar som båda är involverade i stressregleringen: det sympatiska och det parasympatiska nervsystemet. Det sympatiska sätts igång när kroppen behöver mer kraft, medan det parasympatiska är som mest sysselsatt när vi vilar.2
| Sympatiska nervsystemet | Parasympatiska nervsystemet | |
|---|---|---|
| Roll | Mobiliserar kraft | Bygger upp och återhämtar |
| Aktivt när | Något kräver extra | Vi vilar och varvar ner |
| Effekt | Puls och blodtryck upp | Motverkar det sympatiska |
Larmet går
När hjärnan tolkar en situation som hotfull larmas det sympatiska nervsystemet blixtsnabbt. Det styr andning, blodtryck och puls — sådant vi inte kan påverka med viljan.1
Stresshormonerna kortisol, noradrenalin och adrenalin utsöndras från binjuren och skickas ut i blodet. Deras uppgift är att höja puls och blodtryck och se till att det finns tillräckligt med socker och energi till musklerna och hjärnan för kamp-flyktreaktionen. Samtidigt blir vi mindre känsliga för smärta och blodet koagulerar fortare.1
Kroppen är alltså beredd på kamp — oavsett om hotet är en livsfarlig situation eller oro över ett missat möte.2
Omprioriteringen
Det som förklarar flest vardagliga stressymptom är inte hormonerna utan blodflödet.
Vid ett påslag dirigeras blodflödet om så att musklerna och hjärnan får mer blod, medan matsmältningen, huden och andra organ som inte behövs för kampen får mindre.1
Kroppen gör en prioritering. Under några minuter är det ett utmärkt beslut. Under några år är det förklaringen till en rad besvär som annars verkar osammanhängande — magen, huden, infektionskänsligheten.
Bromsen
Det parasympatiska systemet bygger upp kroppen och motverkar effekterna av det sympatiska nervsystemet. Det behövs när vi ska varva ner och återhämta oss.2
Det här är den praktiskt användbara delen. Den parasympatiska sidan går att påverka indirekt, framför allt via andningen — vilket är hela mekanismen bakom andningsövningen. Långsam, förlängd utandning är det snabbaste sättet att flytta systemet från gas mot broms.
Vad långvarig belastning gör med hjärnan
Enstaka påslag lämnar inga spår. Långvariga gör det.
Forskning visar att stark och långvarig stress kan förändra hjärnans struktur. I djurstudier har man sett att förbindelserna mellan nervcellerna minskar i vissa delar av hjärnan och ökar i andra, och avbildningsstudier på människa bekräftar liknande mönster. Pannloben, som är avgörande för koncentration, planering och korttidsminne, kan påverkas negativt vid långvarig stress.3
Det är den biologiska förklaringen till det som annars upplevs som personligt misslyckande — att inte längre kunna hålla ordning på saker man tidigare klarade utan ansträngning.