Posttraumatiskt stressyndrom räknas till stressområdet men fungerar annorlunda än allt annat på den här sajten. Orsaken är en händelse, inte en belastning över tid. Förloppet ser annorlunda ut. Och framför allt: behandlingen är en annan.
Vad det är
Det kan vara svårt att må bra igen efter att ha varit med om skrämmande händelser som olyckor, krig och sexuellt eller fysiskt våld.1
Den som varit med om våldsamma, livshotande eller skrämmande händelser kan må dåligt psykiskt och få besvär från kroppen. För en del försvinner besvären så småningom av sig själv. För andra blir besvären kvar och påverkar hur det går i vardagen.1
Bland symptomen nämns mardrömmar, svårigheter att koncentrera sig och att vara lättretad.1
Det som skiljer PTSD från en normal reaktion är alltså inte att man mår dåligt efteråt — det gör de flesta — utan att besvären inte klingar av och att de börjar styra vardagen.
Varför det inte hör ihop med utmattning
Sajten handlar annars om belastning som byggs upp över tid. PTSD hör inte hemma i den logiken, och det är viktigt att inte blanda ihop dem, eftersom fel spår ger fel insats.
| Utmattningssyndrom | PTSD | |
|---|---|---|
| Utlöses av | Långvarig belastning utan återhämtning | En eller flera traumatiska händelser |
| Kärnsymptom | Energibrist, kognitiva besvär | Återupplevande, undvikande, vaksamhet |
| Behandlingens fokus | Avlastning och återhämtning | Bearbetning av minnena |
| Vila hjälper | Ja, det är grunden | Nej, undvikande vidmakthåller besvären |
Sista raden är den viktigaste. Vid utmattning är avlastning själva behandlingen. Vid PTSD är undvikande en del av problemet — behandlingen går ut på att bryta det.
Undvikandet som håller besvären vid liv
I traumafokuserad KBT får individen under kontrollerade former närma sig både traumatiska minnen och situationer, platser och personer som felaktigt blivit förknippade med traumarelaterad rädsla och fara. Målet är att förändra negativa föreställningar om sig själv och uppfattningar om att världen är farlig. Genom att bryta undvikandebeteenden som antas vidmakthålla PTSD-symtomen kan symtomen gradvis minska.3
1177 beskriver samma sak från patientens sida: du får stöd i att närma dig de traumatiska minnena, och i att närma dig situationer som påminner om händelsen. Tillsammans med behandlaren går du tillbaka till minnet och utmanar dig i att besöka platser eller situationer som känns svåra — i den takt som passar dig.1
Vad som rekommenderas
Traumafokuserad KBT med exponering rekommenderas i första hand vid PTSD, hos både barn och vuxna. Behandlingens centrala komponent är känslomässig bearbetning av de traumatiska minnena.2
EMDR, ögonrörelseterapi, är en traumafokuserad psykoterapi som syftar till att aktivera hjärnans förmåga att processa traumatiska minnen.3 Här skiljer sig kunskapsstöden något: Kunskapsguiden beskriver EMDR som den mest rekommenderade behandlingsformen efter traumafokuserad KBT,2 medan vård- och insatsprogrammet placerar den som tredjehandsalternativ och noterar att det vetenskapliga underlaget är otillräckligt, men att det finns god klinisk erfarenhet av positiv effekt.3 Att den förekommer i svensk vård är däremot klart.
Läkemedel har en mer begränsad roll än många tror. Antidepressiva läkemedel har begränsad effekt på PTSD-symptom hos vuxna.3 Läkemedelsbehandling kan provas om påtagliga depressiva symtom eller ångestsymtom föreligger, om KBT inte gett tillräckligt god effekt, eller om individen avböjer psykoterapi — och då rekommenderas i första hand SSRI.3
Att söka hjälp lönar sig
Med rätt behandling har många med posttraumatiskt stressyndrom goda chanser att må bra igen.1
Motsatsen gäller också: obehandlat posttraumatiskt stressyndrom kan leda till långvariga problem.4 Det är skälet att inte vänta ut det om besvären håller i sig.
Den här sidan förklarar hur tillståndet och vården fungerar. Den kan inte avgöra om du har PTSD — det kan bara en bedömning i vården.