Det står på de flesta svenska sidor att KBT hjälper vid utmattning. Det är inte fel, men det är förenklat på ett sätt som kan leda till fel prioritering — och prioriteringen är det som avgör hur snabbt man blir bra.
Vad KBT är
Kognitiv beteendeterapi arbetar med tankemönster och beteenden som upprätthåller ett problem, snarare än med orsakerna bakom det. Vid stressrelaterad ohälsa handlar det ofta om återhämtningsbeteenden, gränssättning, krav på sig själv och den typ av säkerhetsbeteenden som håller sömnbesvär vid liv.
KBT är den mest beforskade psykologiska behandlingen på området, och forskning från primärvården visar att psykisk ohälsa effektivt kan behandlas med KBT där, med stegvis vård som en resurseffektiv modell.3
Vad forskningen visar vid utmattningssyndrom
Här behöver man vara noggrann, för läget är mer nyanserat än rubrikerna.
Det positiva. Forskning vid Karolinska Institutet visar att en tolv veckor lång KBT-behandling minskade symtomen och ökade livskvaliteten hos personer med utmattningssyndrom eller anpassningsstörning — både i vanligt format och som terapeutledd internetbehandling — och att de positiva effekterna kvarstod ett år efter avslutad behandling.4
Det osäkra. Samtidigt konstateras att det i dag inte finns något vetenskapligt underlag för att någon enskild behandling är bättre än någon annan vid utmattningssyndrom, och att läkemedelsstudier saknas.1
Båda sakerna är sanna samtidigt. KBT fungerar — men det är inte visat att den fungerar bättre än alternativen.
Det som faktiskt kommer först
Den viktigaste meningen i hela behandlingsöversikten handlar inte om terapi.
Avlastning är centralt, och de studier som finns pekar mot att aktiva interventioner för att öka balansen mellan aktivitet och återhämtning — med hjälp av fysisk aktivitet, insatser för sömnen, insatser riktade mot arbetsplatsen och färdighetsträning — kan vara verksamma.1
Och när evidensstyrkan jämförs: det finns måttlig evidens för åtgärder på arbetsplatsen, och begränsad evidens för att KBT i kombination med arbetsplatsåtgärder kan förkorta sjukskrivningstidens längd.1
Med andra ord har det som händer på jobbet starkare stöd än det som händer i terapirummet. Det är ett obekvämt besked om man hoppats att behandling ensam ska lösa saken, men det är ett användbart besked — det pekar mot arbetsrelaterad stress och arbetsgivarens ansvar som en del av behandlingen, inte som en sidofråga.
Om sjukskrivningstiden
En svensk studie randomiserade 211 patienter med psykisk ohälsa och sjukskrivning till KBT, ett program för arbetsåtergång, eller en kombination. En majoritet — 59 procent — hade utmattningssyndrom.3
Resultatet: 80 procent hade ingen sjukskrivning efter ett år, och 67 procent uppfyllde inte längre kriterierna för sin primära diagnos. Men det fanns ingen skillnad i totalt antal sjukskrivningsdagar mellan behandlingsgrupperna. KBT minskade symtomen något mer än programmet för arbetsåtergång.3
Slutsatsen är att psykologisk behandling har en liten positiv effekt på sjukskrivning.3 Liten, inte ingen — men liten.
Var du får tillgång
Vårdcentralen är ingången. Där görs bedömningen av vad som är lämpligt, och det är också där arbetet med sjukskrivning och läkarintyg sker.
Det finns dessutom internetbehandling med självanmälan via internetpsykiatri.se, som tack vare det fria vårdvalet är tillgänglig i hela landet.5 Har du företagshälsovård kan den vara en parallell väg — och den har dessutom möjlighet att arbeta med arbetsplatsdelen, vilket enligt evidensen är den del som väger tyngst.
Behöver du rådgöra först: ring 1177, öppet dygnet runt.