Ett syndrom som kommit att bli allt oftare diagnostiserat är posttraumatiskt stressyndrom, även förkortat PTSD. Det är kanske mest omnämnt i sammanhang som under efterkrigstid då soldater allt som oftast har svårt att återhämta sig mentalt från vad de gått igenom. PTSD kan innebära att du upplever samma känslor som du kände under en traumatisk händelse eller period, trots att du inte längre befinner dig i den längre.
Syndromet är komplext och kopplat både till kropp och psyke. Behandlingsmetoderna är många och vitt skilda. Men hjälp går att få även om det kan ta lång tid.
Symptom och syndrom
Symptomen på posttraumatisk stress kan, som tidigare nämnt, utspela sig olika från person till person. Vanliga fysiska symptom är följande:
- Panikångestattacker
- Fysiska reaktioner på mental påfrestning
- Psykiska reaktioner på fysisk påfrestning
- Hjärtklappning
- Högt blocktryck
- Magont
- Huvudvärk eller migrän
Det är även vanligt att undvika vardagliga situationer som eventuellt påminner om en händelse eller ett trauma. Detta trauma kan undermedvetet trigga en reaktion i kroppen som gör att specifika känslor eller ett mående återkommer, trots att traumat inte upprepar sig.
Bidragande orsaker till posttraumatisk stress
Orsakerna till posttraumatisk stress kan vara många och invecklade. Ett stort antal av de patienter som blir diagnostiserade är inte medvetna om sitt trauma tills dess att det bearbetas och uppmärksammas.
Trauma
Ett ord som används flitigt inom vården, både beträffande fysisk och mental vård, är just trauma. I psykologiska sammanhang beskrivs trauma som en reaktion, ofta en försvarsmekanism, till följd av en mycket smärtsam och ofta chockartad upplevelse. Upplevelsen kan vara smärtsam rent fysiskt men ändå orsaka trauma mentalt. Några av de vanligaste orsakerna till trauma är
- Naturkatastrofer
- Sjukdomstillstånd
- Trafikolyckor
- Rån
- Sexuella övergrepp, våld och mobbing
- Tortyr
- Krigsrelaterade händelser
Människans hjärna är programmerad för att hantera ett visst mått av stress och chock. Vi har alla varit i situationer som skrämt oss, gjort oss arga eller när vi varit oförberedda på en händelse. Känslan av att tappa kontrollen är ofta förknippad med rädsla, förvirring och stress. Detta är känslor som alla kan leda till trauma i för stor och intensiv mängd.
Inom psykologin har man under de senaste decennierna använt ordet trauma mer sparsmakat. Tillståndet kan vara allvarligt och svårbehandlat och det är därför viktigt att en patient inte diagnosticeras fel. I dag brukar man i stället prata om så kallat potentiellt trauma inom sammanhang där trauma eventuellt förekommer, men inte med hundra procents säkerhet.
Stress
I dagens samhälle talas det alltmer om stress. Forskare kopplar stresstillstånd med bland annat teknologins utveckling och ungas användning av mobiltelefoner, datorer och sociala medier. Nutida undersökningar tyder även på att de konstant förändrande klimatet är en bidragande orsak till stress för de flesta personer. Vetskapen om att den jord vi lever på sakta förfaller påverkar oss psykiskt, ofta undermedvetet.
Men stress kan även vara en bidragande orsak till posttraumatisk stress, även om de inte är desamma per definition. Om en människa utsätts för mycket stress under en längre period kan PTSD-liknande symptom uppstå efter hand.
Utebliven rehabilitering
Ytterligare en orsak till posttraumatisk stress kan vara utebliven rehabilitering eller bearbetning av ett trauma. Att utsättas för ett trauma behöver inte betyda att man får PTSD, däremot kan traumat i sig förvärras om det inte bearbetas. Bearbetning innefattar ofta terapisamtal eller att utsätta sig för situationer som kan påminna om traumat, dock i kontrollerad takt.
Behandling och utredning av posttraumatisk stress
Terapi
Som tidigare nämnt är terapisamtal den vanligaste behandlingsmetoden för någon med posttraumatiskt stressyndrom. Genom att bearbeta den traumatiska händelse som ligger till grund för reaktionen kan symptomen bli bättre. Genom samtal kan det bli lättare att prata om händelsen och acceptera att den fortsatt kommer utgöra en del i patientens liv.
Kognitiv beteendeterapi (KBT)
Det finns även olika typer av terapi. Kognitiv beteendeterapi, eller KBT som det förkortas, är en av de vanligaste terapiformer som används vid posttraumatisk stress. Inom KBT jobbar psykolog och patient främst med exponering. Exponering i detta sammanhang innebär att i små och kontrollerade mängder utsätta patienten för föremål eller situationer som påminner om/triggar ett trauma. Genom att göra detta skapas nya reaktioner och nervbanor i hjärnan som under kontrollerade former kan minska risken för en posttraumatisk reaktion vid exponering.
Om man exempelvis har ett trauma kopplat till en fysisk plats kan exponering innebära att vistas i närheten av platsen eller titta på bilder som är tagna på platsen. Exponering kan även innebära att lyssna på ljud kopplade till händelsen.
Fysisk terapi
En annan typ av terapi som kan hjälpa vid behandling av PTSD är fysisk terapi. Många trauman är emellertid kopplade till en händelse som fysisk påverkat kroppen. Bilolyckor, naturkatastrofer eller nära-döden-upplevelser är starkt kopplat till mentalt trauma. Likt inom KBT kan exponering vara fördelaktigt. Detta kan innebära att exponera sinnen för fysiska sensationer som traumat är kopplat till. Exempel på detta kan vara exponering för:
- Vatten
- Eld
- Fysisk beröring
- Stora folkmassor
- Fordon
- Höga ljudvolymer
Att söka hjälp
Det är viktigt att söka hjälp för sin posttraumatiska stress. Om inte tillståndet behandlas kan symptomen förvärras och påverka dig i ditt vardagliga liv. Var inte rädd att söka vård. Samtliga behandlingsplaner är högst individuella och det är i vårdens största intresse att behandla trauma med omsorg och varsamhet. Du ska varken känna dig stressad eller pressad under din behandlingsperiod.
Emellertid är det viktigaste att du känner dig trygg snarare än att det går snabbt. Även om trauma tar långt tid att bearbeta är det mycket viktigt att genomföra rehabiliteringen.
Om du gillar inlägget får du gärna dela det: